Ett brev till barnen

Efter att ha arbetat med detta i en termin så börjar det gå mot sitt slut. Vi har ökat barnens medvetenhet om djur, natur, miljö... Vi har ökat barnens medvetenhet om hur samhälle, djur och natur påverkas av och är beroende av varandra. De har även ökat sin medvetenhet om att alla är ansvariga när det gäller hållbar utveckling och att små förändringar gör mycket. 

Barnen på förskolan får ett brev ifrån Kim där han tackar dem! 

Fågelmatare

När vi  under samlingen började diskutera hur en fågelmatare kunde se ut visade det sig att ett av barnen hade sett en sådan hemma hos sin släkt. Vi diskuterade då hur denna kunde se ut och kom fram till att man kunde använda saker som finns i hemmet. En vattenflaska, hål som vi kunde sätta något för fåglarna att sitta på och hål som de kunde äta genom. Resultatet blev det som man ser nedan. En vattenflaska med fyra hål, två på vardera sida och en penna som fåglarna kan sitta på. 

(riset ska symbolisera fågelmat.)

Fågelmat

Nu har vi kommit in på moment 3 i planeringen. Detta moment kommer fokusera på vad fåglarna äter och vad skräp i skogen kan innebära för fåglarna. Vi har alla kommit överens om att ifall vi ska ta hand om Kim behöver vi även mata henom. Men först behöver vi ta reda på vad barnen redan har för kunskap om vad fåglarna äter. Pedagogerna förklarar för barnen att Kim är så liten så han kan ju inte skaffa mat på egen hand.

Vad äter fåglarna tror ni?
Fågelfrön!
Vilda fåglar då? Vad äter dom?
Fågelmat!
Ja just det. Om fåglarna som klarar sig på egen hand i skogen ska skaffa mat, vad tar de då?
Barnen säger att maskar är vad vilda fåglar som lever i skogen äter.
Äter fåglarna bara maskar?
Nej, de äter vad som helst.
Vad som helst? Innebär det att de även äter skräp som ligger på marken?
NEJ! Det får de inte! Om de äter skräp kan de dö! För det ligger ju glas och sånt på marken och det fastnar i halsen och skadar. Och sväljer de plast kan de inte andas.
Hur kan vi göra för att hålla skogen ren från skräp? Så fåglarna inte av misstag råkar få i sig sådant.
Barnen kommer fram till att vi behöver inte plocka upp allt skräp som ligger i skogen, det skulle inte gå för det kommer människor och slänger skräp där igen. Det bästa, tycker dom, är att mata fåglarna med fågelmat och maskar. De tycker att vi ska måla fågelholken i en fin färg och köpa fågelfrön.

Vi bestämmer oss för att tillverka en miljövänlig fågelmatare, hur vi ska gå tillväga ska vi ta reda på under dagen.

Studiebesök på miljöstationen

 

Barnen får även lära sig att om förpackningarna "plattas till" får det plats mer skräp i containrarna vilket också bidrar till en bättre miljö då dessa slipper tömmas så ofta vilket innebär att föroreningarna i luften blir mindre =)

 

Pedagogerna frågar barnen vad de tror händer med materialet i containrarna när dessa blir fulla och körs iväg. Barnen tror att materialet bränns upp. Följdfrågan blir då om de tror att förbränningen är farlig, vilket de tror att den är eftersom det blir eld och eld är farligt.

Diskussion och barnens tankar om återvinning

Brädan har nu grävts upp och barnen uppmärksammade att äppelskrutt och tidningspapper var föremål som förmultnar relativt snabbt.

Idag har vi tagit upp ämnet "återvinning". Frågor vi ställt till barnen är: vad kan man göra med det skräp man hittar? Vart ska det slängas? Kan det återvinnas? Vilka andra material kan återvinnas? Vad gör detta för miljön?

Barnen är överens om att vissa material kan återanvändas, som kartong till exempel. Vad man kunde använda kartong till hade de ingen aning om sa de men de vet att det går att använda sig av det. Detta medför att miljön blir bättre och skräpet ligger inte kvar i naturen om det slängs på rätt sätt. Barnen är inte riktigt medvetna om vart skräpet kan slängas men de vet att plast ska slängas på ett ställe, plast på ett annat osv. Sortering har de alltså redan en kunskap om.

Senare idag ska vi besöka miljöstationen där barnen ska få hjälpa till att sortera skräp och slänga detta. Vi hoppas att öka medvetenheten om återvinning vid detta besök.

Diskussion: "förmultning"

Barnens tankar om förmultning (innan nedgrävandet av skräp-brädan)

Diskussionen inleds med att pedagogerna frågar barnen om de vet vad förmultning är för något. Det visste inte barnen, därför fick pedagogerna förklara vad detta begrepp innebar. Därefter presenterade pedagogerna undersökningen de skulle göra; alltså att skräpet skulle sättas fast på brädan och därefter grävas ner under en viss tid för att undersöka vilka föremål som förmultnade under jorden och vilka som inte gjorde det. Barnen kom fram till att de trodde äppelskrutten skulle förmultna medan de andra föremålen inte skulle göra det. Barnen säger att de inte vet vad som händer med resten av materialet.

Pedagogerna frågar barnen vad som kan hända om det ligger skräp i naturen. Barnen talar om att skräpet är farligt för djuren då dessa kan få i sig skräpet vilket är farligt och att naturen blir smutsig av nedskräpandet och det är inte bra.

Barnen ser fram emot att få gräva upp brädan igen för att se om det hänt något.

Vi gräver upp "kompostbrädan"

Efter att "kompostbrädan" har varit under marken i en vecka är det dags att gräva upp den igen för att se om det har skett några förändringar, alltså om något/ några material har börjat förmultna eller inte. När vi hade fått upp brädan från jorden studerade barnen materialen noga (metallbiten, plasten, äppelskrutten, tuggummit och tidningspapperet) och la märke till att äppelskrutten hade blivit brun och tidningspapperet var väldigt blött och kladdigt, däremot var metallbiten, plasten och tuggummit precis detsamma som de var innan vi grävde ner dem. Alltså har äppelskrutten och tidningspapperet börjat att förmultna (brytas ner av naturen) medan metallbiten, plasten och tuggummit inte alls hade börjat förmultna. När material inte kan brytas ner av naturen, skadar de naturen. Det kan ta flera månader och år för metallbiten, plasten och tuggummit att förmultna helt, vilket innebär att många växter och djur kan ha skadats innan dess. Lpfö 98/10 beskriver att förskolan ska ta fasta på naturvårdsfrågor om hur miljön påverkas av människors beteenden. Framför allt genom konkreta upplevelser får barnet möjlighet att se händelser ur ett annat perspektiv som därigenom kan utvecklas till ett annorlunda tankesätt kring respekt för miljön.