Ett brev till barnen

Efter att ha arbetat med detta i en termin så börjar det gå mot sitt slut. Vi har ökat barnens medvetenhet om djur, natur, miljö... Vi har ökat barnens medvetenhet om hur samhälle, djur och natur påverkas av och är beroende av varandra. De har även ökat sin medvetenhet om att alla är ansvariga när det gäller hållbar utveckling och att små förändringar gör mycket. 

Barnen på förskolan får ett brev ifrån Kim där han tackar dem! 

Fågelmatare

När vi  under samlingen började diskutera hur en fågelmatare kunde se ut visade det sig att ett av barnen hade sett en sådan hemma hos sin släkt. Vi diskuterade då hur denna kunde se ut och kom fram till att man kunde använda saker som finns i hemmet. En vattenflaska, hål som vi kunde sätta något för fåglarna att sitta på och hål som de kunde äta genom. Resultatet blev det som man ser nedan. En vattenflaska med fyra hål, två på vardera sida och en penna som fåglarna kan sitta på. 

(riset ska symbolisera fågelmat.)

Fågelmat

Nu har vi kommit in på moment 3 i planeringen. Detta moment kommer fokusera på vad fåglarna äter och vad skräp i skogen kan innebära för fåglarna. Vi har alla kommit överens om att ifall vi ska ta hand om Kim behöver vi även mata henom. Men först behöver vi ta reda på vad barnen redan har för kunskap om vad fåglarna äter. Pedagogerna förklarar för barnen att Kim är så liten så han kan ju inte skaffa mat på egen hand.

Vad äter fåglarna tror ni?
Fågelfrön!
Vilda fåglar då? Vad äter dom?
Fågelmat!
Ja just det. Om fåglarna som klarar sig på egen hand i skogen ska skaffa mat, vad tar de då?
Barnen säger att maskar är vad vilda fåglar som lever i skogen äter.
Äter fåglarna bara maskar?
Nej, de äter vad som helst.
Vad som helst? Innebär det att de även äter skräp som ligger på marken?
NEJ! Det får de inte! Om de äter skräp kan de dö! För det ligger ju glas och sånt på marken och det fastnar i halsen och skadar. Och sväljer de plast kan de inte andas.
Hur kan vi göra för att hålla skogen ren från skräp? Så fåglarna inte av misstag råkar få i sig sådant.
Barnen kommer fram till att vi behöver inte plocka upp allt skräp som ligger i skogen, det skulle inte gå för det kommer människor och slänger skräp där igen. Det bästa, tycker dom, är att mata fåglarna med fågelmat och maskar. De tycker att vi ska måla fågelholken i en fin färg och köpa fågelfrön.

Vi bestämmer oss för att tillverka en miljövänlig fågelmatare, hur vi ska gå tillväga ska vi ta reda på under dagen.

Studiebesök på miljöstationen

 

Barnen får även lära sig att om förpackningarna "plattas till" får det plats mer skräp i containrarna vilket också bidrar till en bättre miljö då dessa slipper tömmas så ofta vilket innebär att föroreningarna i luften blir mindre =)

 

Pedagogerna frågar barnen vad de tror händer med materialet i containrarna när dessa blir fulla och körs iväg. Barnen tror att materialet bränns upp. Följdfrågan blir då om de tror att förbränningen är farlig, vilket de tror att den är eftersom det blir eld och eld är farligt.

Diskussion och barnens tankar om återvinning

Brädan har nu grävts upp och barnen uppmärksammade att äppelskrutt och tidningspapper var föremål som förmultnar relativt snabbt.

Idag har vi tagit upp ämnet "återvinning". Frågor vi ställt till barnen är: vad kan man göra med det skräp man hittar? Vart ska det slängas? Kan det återvinnas? Vilka andra material kan återvinnas? Vad gör detta för miljön?

Barnen är överens om att vissa material kan återanvändas, som kartong till exempel. Vad man kunde använda kartong till hade de ingen aning om sa de men de vet att det går att använda sig av det. Detta medför att miljön blir bättre och skräpet ligger inte kvar i naturen om det slängs på rätt sätt. Barnen är inte riktigt medvetna om vart skräpet kan slängas men de vet att plast ska slängas på ett ställe, plast på ett annat osv. Sortering har de alltså redan en kunskap om.

Senare idag ska vi besöka miljöstationen där barnen ska få hjälpa till att sortera skräp och slänga detta. Vi hoppas att öka medvetenheten om återvinning vid detta besök.

Diskussion: "förmultning"

Barnens tankar om förmultning (innan nedgrävandet av skräp-brädan)

Diskussionen inleds med att pedagogerna frågar barnen om de vet vad förmultning är för något. Det visste inte barnen, därför fick pedagogerna förklara vad detta begrepp innebar. Därefter presenterade pedagogerna undersökningen de skulle göra; alltså att skräpet skulle sättas fast på brädan och därefter grävas ner under en viss tid för att undersöka vilka föremål som förmultnade under jorden och vilka som inte gjorde det. Barnen kom fram till att de trodde äppelskrutten skulle förmultna medan de andra föremålen inte skulle göra det. Barnen säger att de inte vet vad som händer med resten av materialet.

Pedagogerna frågar barnen vad som kan hända om det ligger skräp i naturen. Barnen talar om att skräpet är farligt för djuren då dessa kan få i sig skräpet vilket är farligt och att naturen blir smutsig av nedskräpandet och det är inte bra.

Barnen ser fram emot att få gräva upp brädan igen för att se om det hänt något.

Vi gräver upp "kompostbrädan"

Efter att "kompostbrädan" har varit under marken i en vecka är det dags att gräva upp den igen för att se om det har skett några förändringar, alltså om något/ några material har börjat förmultna eller inte. När vi hade fått upp brädan från jorden studerade barnen materialen noga (metallbiten, plasten, äppelskrutten, tuggummit och tidningspapperet) och la märke till att äppelskrutten hade blivit brun och tidningspapperet var väldigt blött och kladdigt, däremot var metallbiten, plasten och tuggummit precis detsamma som de var innan vi grävde ner dem. Alltså har äppelskrutten och tidningspapperet börjat att förmultna (brytas ner av naturen) medan metallbiten, plasten och tuggummit inte alls hade börjat förmultna. När material inte kan brytas ner av naturen, skadar de naturen. Det kan ta flera månader och år för metallbiten, plasten och tuggummit att förmultna helt, vilket innebär att många växter och djur kan ha skadats innan dess. Lpfö 98/10 beskriver att förskolan ska ta fasta på naturvårdsfrågor om hur miljön påverkas av människors beteenden. Framför allt genom konkreta upplevelser får barnet möjlighet att se händelser ur ett annat perspektiv som därigenom kan utvecklas till ett annorlunda tankesätt kring respekt för miljön.

Det är dags för alla barnen att gå ut i skogen och leta efter skräp som de tillsammans ska spika fast på en bräda. Barnen hittade olika sorts skräp som metallbit, plast, äppleskrutt, tuggummi och tidningspapper. Tillsammans diskuterade vi följande saker; vad som händer med skräp som kastas i naturen? förmultnar saker? Vad innebär förmultning? Vilka material tror barnen förmultnas och vilka gör inte det? Pedagogerna förklarar att förmultning innebär att något "bryts ner" av naturen. Adelsköld och Petri (2008) förklarar att det är maskar, svampar, gråsuggor och bakterier som utför det största arbetet i naturen. De kan bryta ner skräp också, men allt skräp förmultnar inte samtidigt, det kan dessutom ta längre tid för vissa saker att förmultna än andra. För att ta reda på vilka material som förmultnar snabbt fick pedagoger och barn tillsammans hjälpas åt att spika fast metallbiten, plasten, äppleskrutten, tuggummit och tidningspapperet på en bräda. Sedan grävde de ett litet hål i marken med en spade som både barn och pedagoger fick hjälpas åt med då spaden var lite tung för barnen. Efter att ha grävt några centimeter under jorden, la vi ner "kompostbrädan" under jorden och bestämde att komma tillbaka efter två veckor och gräva upp brädan igen för att se om något av skräpet har börjat förmultna eller inte. 

 

Skräp i skogen

Skräp i modellen

Fröknarna har idag lagt skräp boet, när barnen upptäckte detta så blev det en fråga om hur det har kommit dit. Vi ska senare gå ut i skogen och kolla ifall vi hittar något skräp där också. 

Modellen

Efter besöket i skogen byggde vi tillsammans med barnen en modell över skogen där fågeln bodde. Tanken var att försöka skapa ett nytt hem åt fågeln. Vi samlade samt in material igen skogen som vi kunde använda oss när vi byggde modellen. 

Studiebesök i skogen

Vi har idag varit och haft ett studiebesök i skogen.

Diskussion vid skogsbesöket

När vi stod vid skogsdungen, som ligger i anslutning till förskolan, och tittade på miljön runt omkring oss försökte vi rikta in samtalet på skogsbruk och vad som händer med djuren som lever i skogen när skogen huggs ner.

Skogen där Kim bodde höggs ju ner, som ni kanske minns?
Barnen: Höggs alla träd ner? Det var inte snällt av människorna att göra så. Tänk om fåglarna varit jättestora och använt näbben för att hugga sönder våra fönster och dörrar? Då hade inte vi heller haft någonstans att bo! Men varför gör människorna så?

Vad har ni för tankar om det själva? Vad tror att dom har träden till?
Barnen: För att göra ved, och för att barn inte ska kunna gå vilse i skogen.

Finns det något mer träden används till?
Barnen: Nä, men djuren använder dem. Getingarna och bina bor i träden. Och björnarna använder träden för dom bor ju i iden.

Barnen nämnde inte något om den produktion som utgörs av träd, som exempelvis borden och stolarna vi sitter och äter lunch och mellanmål vid. Kanske var detta något barnen inte tänkte på när vi stod mitt i skogen, omgivna av skogsmiljön. När vi kommer tillbaka till förskolan kan vi utmana deras tankar genom att fråga vad borden är gjorda av och vad det materialet kommer ifrån. Därigenom gör vi dem uppmärksammade på den enorma produktion som är beroende av att skogarna skövlas.

Diskussion

Fröknarna fortsätter samlingen genom att ställa diskussionsfrågor till barnen. Diskussionen inleds med frågan:
 Vill ni hjälpa Kim? Barnen var överens om att de ville hjälpa den lilla fågeln.
 Nästa fråga var: Har ni något förslag på hur vi skulle kunna hjälpa?

Barnen hade en del förslag såsom att vi skulle kunna hjälpa honom att lära sig flyga, att vi skulle kunna hjälpa honom fly från de fallande träden och att vi skulle kunna hjälpa honom genom att bygga ett nytt bo åt honom. Barnen kom till sist fram till att de ville bygga ett bo åt Kim.

Hur ska vi göra det då?
Barnen: Vi går ut i skogen och tar några pinnar, inte jättelånga, och så gör man ett golv av pinnarna först. Sedan lägger man pinnar runt, det ska vara en rund ring och den kan vara hur stor som helst fast inte alldeles för stort. Vi kan limma fast pinnarna. Sen behöver vi en stege upp till trädet.

Kan vi ha boet någonstans här på förskolan?
Barnen: Då får vi göra en fågelholk isåfall.

Hur gör man en sån då?
Barnen: Då får vi ha pyttesmå brädor och sen gör man små tak och så borrar man en rund ring, fast inte där bakom. Sen sätter man en lång, lång bräda upp till taket på fågelholken och så gör man golv där under av brädor. Sen limmar vi fast den på gården och så är det klart!

Kan Kim leva där i sen då?
Barnen: I fågelholken ja! Fåglar kan leva där i.

Imorgon kommer vi göra ett studiebesök i skogen och kika på hur fåglarnas miljö ser ut så barnen eventuellt får lite inspiration i det fortsatta arbetet för att hjälpa Kim.

Inledning på moment 1 i Storyline Arbetet

När barnen sitter i samlingen denna dagen kommer en av fröknarna med en korg med något i. Barnen tittar nyfiket på korgen och undrar vad som finns i. Fröken tittar då på barnen och frågar ifall dem vill veta vad som finns i korgen. Barnen svarar självklart ja och fröken börjar berätta..

"En dag när fröknarna var ute på promenad träffade dem på en liten fågel. Fågeln Kim.

Kim bodde i en närliggande skog med sin familj. Här hade dem ett litet fågelbo som bestod av ett rum och kök. I boet levde Kim och hens familj lyckliga och på dagarna brukade de äta mask och ha det skoj. Men en dag sågade någon ner träden där kim och alla hans vänner bodde. Kims familj och vänner flög därför därifrån för att att hitta en ny skog där de kunde bygga nya hem. Men lilla Kim kunde inte flyga då hen var för liten så hen blev ensam kvar. .Kim undrar därför ifall vi kunde hjälpa hen att bygga upp hemmet där kim bott för att se ifall hans familj och vänner kanske vill komma tillbaka. "

Bild planering

Planering Storyline

Idag har vi träffats för att göra grovplaneringen av storyline-arbetet, som ska ha sin utgångspunkt i hållbar utveckling. Enligt förskolans läroplan skall förskolan "lägga stor vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet." (LPFÖ-98, rev-10. Sid 7). Arbetet kommer startas upp idag, 2/1-2014.

Planeringen ser ut som följande:

Inledning: Fågeln Kim bodde i skogen med sin familj. Familjen hade ett litet fågelbo som bestod av ett rum och kök. I boet levde Kim och hens familj lyckliga, på dagarna brukade de äta mask och ha det skoj. En dag kom människor och sågade ner träden där fåglarna bodde varpå alla flög därifrån för att bygga nya hem i en ny skog. Kim kunde inte flyga då hen var för liten så hen blev ensam kvar. En dag när fröknarna på förskolan var ute på promenad hittade de Kim och frågade om hen behövde hjälp.

Moment 1
*Introduktion till fåglar
*Frågor till barnen: Vill ni hjälpa till? Vad kan vi göra för att hjälpa Kim (Följdfrågorna beror på vad barnen kommer med för idéer och ger för svar)
*Aktivitet: Gå ut i skogen och besöka fåglar
*Diskussion: Varför huggs träden ner? Vad används dessa till? Finns det saker på förskolan som är gjorda av träd?
*Fröknarna påbörjar en modell av ett bo som barnen ska få i uppdrag att slutföra åt Kim.

Moment 1 utgår från läroplanen sid 6:

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper.

 

(LPFÖ-98, rev-10)

Moment 2
*Nu har det hamnat skräp i "skogen" (det fågelbo barnen byggt åt Kim)
*Aktivitet: Ut i skogen och leta skräp
*Diskussion: Förmultning, vad tror barnen händer med skräp som kastas i naturen? Förmultnar saker? Vad innebär förmultning? Vilka material tror barnen förmultnas och vilka gör inte det?
*Aktivitet: Sätta fast olika material på en planka och gräva ner på förskoleområdet. Material vi kommer använda: Äppleskrutt, metall, tidningspapper, glasspinne, tuggummi, glas, plast, godispapper och bananskal. Efter 2 veckor kommer plankan grävas upp och undersökas, har det hänt något med materialet? Plankan grävs sedan ned igen och får ligga i sammanlagt en månad.
*Diskussion: Återvinning. Kan vi återvinna saker? Vad kan återvinnas och vad kan vi på förskolan använda det till isåfall? Vad gör det för miljön?
*Studiebesök: Sortera avfall vid en återvinningsstation.

Moment 2 utgår från läroplanens mål:

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

 

(LPFÖ-98, rev-10. Sid 10.)

Moment 3 (kommer utgå från vad fåglarna äter)
*Frågeställning: Vad äter fåglarna?
*Diskussion: Påverkar nedskräpandet det fåglarna får i sig och vad kan det leda till isåfall?
*Aktivitet: Bygga en fågelmatare av återvunnet material.

 Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

(LPFÖ-98, rev-10. Sid 7)